afton tankar.

Ligger i sängen för att sova, men tankarna rusar runt. Var har åren tagit vägen? I själen och hjärtat är jag fortfarande 25år. Men kroppen säger nåt annat. Och när sonen kom hem i kväll och berättade , Att han nu är tillsammans med en tjej. Så kul tycker jag. 😀 Men tänker, var är mitt lilla barn? Hur har han kunnat bli en lång jänglig yngling med tjejsällskap? Hur fort har åren gått? Nu blir det till att försöka hitta på saker som fyller tiden igen. Som att jag och maken är singel igen. Bara han och jag vid middagsbordet, Bara maken och jag när det är kalas. Bara vi två när vi åker ut med husvagnen. Vi får försöka hitta tillbaka till varandra igen. Nog vet jag att det är livets gång och alla föräldrar går igenom samma sak, men det tar lite tid att smälta att sonen blir vuxen och jagblir äldre.